Glasvaggan - The Glass Cradle
IN SWEDISH
In English below
Dimman ligger tungt kring Den Nya Fredliga Unionen. Innanför stadens massiva murar jagar de militanta Humanerna ”glasbarn” – odlade, cybernetiska ungdomar med övernaturliga krafter. En kväll kommer Humanerna på besök till 16-åriga Taalia Jonsson och med ens vänds hennes liv upp och ner. Taalias trygga vardag rasar samman och hon blir inblandad i en profetia som kommer att förändra mänskligheten för all framtid.
Glasvaggan är en dystopisk science fiction-roman där artificiellt och medmänskligt flyter samman. Det handlar om att förlora sin tro på hur världen är beskaffad, en tro som man haft ända sedan barnsben. Vad ska man då tro på? Kan man lita på andra människor? Kan man ens räkna med sig själv? Hur hittar man sin plats i en värld som svikit en?
Signalen äter sig genom mina tankar som en mask genom ett äpple. Jag vill inte vara en maskin, jag vill vara vild och oförutsägbar och helt och hållet min egen.
IN ENGLISH
The fog lies heavy upon the New Pacific Union. Inside the city’s massive walls the militant Humanitarians pursue the glass children - lab-grown, cybernetic adolescents with superhuman powers.
One night sixteen year old Taalia is visited by the Humanitarians and her life is turned upside down. Forced to embrace her new identity as an artificial human and flee her home, she gets pulled into a prophecy that will change humanity forever.
Glasvaggan (The Glass Cradle) is a dystopian science fiction novel where the artificial and the humane blend together. It is about losing your faith in a world you used to know. Can you trust other people? Can you even trust yourself? And how do you find your place in a world that has let you down?
The Signal eats through my thoughts like a worm through an apple. I don’t want to be a machine, I want to be wild and unpredictable and entirely my own.
Sömnlandet - The Land of Sleep
IN SWEDISH
In English below
Den brutala smittsjukdomen Sömnen härjar i Tveväldet. På ena sidan av barriären finns kvinnorna, som är biologiskt överlägsna, och på den andra finns männen. Den binära regeln understöds av ett purifytest. Männens samhälle är underutvecklat, orättvist och våldsamt, och där jobbar unga Nolan på bordell. Nolan har diagnostiserats som attraktiv och instabil, men han glöder av upprorslust.
När Nolan får veta något som omkullkastar hela hans tillvaro ansluter han sig till aktivistpartiet SOUP. Subversiva Orden För Upprättelse och Progression leds av den underbara, driftiga Lum. Nolan är inte som alla andra – han har en känsla av att kvinnor inte är så onda som Eliten säger, och att också pojkar som han har rätt att bli kära. Men går det att bli älskad, och ännu viktigare: går det att älska sig själv? Och vad döljer sig egentligen på andra sidan av barriären?
Det värsta med Sömnen är att den inte är särskilt märkbar. Den är inte smärtsam eller ful. Man skulle nästan kunna kalla den vacker – små, ljusröda fläckar som klättrar uppför halspulsådern som rosor och en tilltagande, varm trötthet. De sover mer och mer tills de en dag inte vaknar.
IN ENGLISH
The relentless plague known as The Sleep haunts The Division. On one side of the great barrier are the women, who are biologically superior, and on the other the men. The binary rule is supported by a Purity-test. The men’s society is underdeveloped, unjust and violent, and there young Nolan is working in a brothel. He has been diagnosed as attractive and unstable, but he glows with a lust for revolt.
When a client is found dead in his room, Nolan uncovers a secret which throws him into the world of politics. He joins the activist party SOUP, led by the wonderful and driven Lum. Nolan has a feeling that boys like him, too, have the right to fall in love. But is it possible to be loved, and, more importantly: is it possible to love yourself? And what truly lies on the other side of the barrier?
Sömnlandet (The Land of Sleep) is a dystopian science fiction novel where the problems surrounding mental illness and the exploitation of bodies are driven to a head.
The worst thing about The Sleep is that it’s not very discernible. It is neither painful nor ugly. One could even call it beautiful: small, red spots crawling up the neck like roses, and an increasing, warm weariness. They sleep more and more until one day, they don’t wake up.